SÖK ÖVERSÄTTARE
Fritext
Översätter från
till


Beställ gamla nummer

Beställ gärna gamla nummer av Med andra ord.

Pris: 30 kr + porto

 

Nummer 90, mars 2017: Ulla Ekblad-Forsgren har ägnat tio år åt att översätta Friederike Mayröcker. Nu får hon "Österrikes statspris för översättning av österrikisk litteratur", för sina översättningar av radarparet Ernst Jandl och Friederike Mayröcker, samtidigt som en sjätte Mayröckervolym, vill ej mer gå i vall. Rekviem för Ernst Jandl och andra hörspel, kommer på svenska. | Sofia Stenström översätter och polyglottar med den japanska författaren Yoko Tawadas essä Sprachpolizei und Spielpolyglotte. Für Ernst Jandl från 2005, där det tyska språket blir en egen audiovisuell – och undanglidande – gestalt. | Att följa Edmund de Waal: översättaren Peter Samuelsson följer med på en resa in i porslinet – som material, begär och arbete. |  Illusionen av en bräcklig fred: Hur har olika översättarverkstäder sett ut i krigstid? Jeana Jarlsbo läser en fransk tidskrift vars tema är Traducteurs dans l’histoire, traducteurs en guerre. | Alva Dahl tar av språkdräkten | God läsning! >

Antal

Nummer 89, december 2016: Känna text – essä av Maria Törnqvist och Daniel Gustafsson om översättningens begär och litteraturens intima rum | Att leva med två språk: flerspråkiga Jeana Jarlsbo finner att där fara finns växer det räddande | Vad är viktigast när en översätter sång, rim och rytm? Sångbarhet – eller innehåll och budskap? Ann-Sofie Öman frågar sex erfarna översättare och författare: Annika Brandt, Magnus Lindman, Lotta Olsson, Jonas Rasmussen, Ulf Stark och Pia Tafdrup | Skiljetecken: Madeleine Gustafsson recenserar en bok av Alva Dahl >

Antal

Nummer 88, september 2016: Om främlingen-översättaren-författaren: Julia Kristeva skriver om kärleken till det andra språket och översättaren som motgift mot den globala banaliseringen | Heta defekta röster: Maria Zennström om Jhumpa Lahiris essäbok Med andra ord och Katja Petrowskajas roman Esther kanske – två verk som skrivits på ett andra (eller tredje) språk | Erik Falk forskar om världslitteratur och har läst den franska litteratursociologen Pascale Casanovas bok La Langue mondiale: traduction et domination där översättaren fungerar som förvaltare och skapare av symboliskt kapital i kampen mellan litteraturer | Hur översätter man Daniel Kehlmanns många konjunktivformer till svenska i den tyska romanen Die Vermessung der Welt? Lars W. Freij visste.|

Antal

Nummer 87, juni 2016: Var har serbokroatiskan – Jugoslaviens officiella språk mellan 1954-92 – tagit vägen? Ett samtal mellan Merima Dizdarevic och Daniel Gustafsson om postjugoslaviska språkfantomer, nationalistiska språkpurister och jugonostalgi | Annika Ruth Persson får nya inblickar i  det skrivna talet när hon översätter Dorothee Elmigers roman Skiftsovare |  Guldkorn ur Svenskt översättarlexikon | Sara Eriksson recenserar Trado – tre böcker i en om poesi, översättning och förräderi | Hur har man sett – och inte sett - på översättaren inom översättningsvetenskapen sedan 1950-talet? Elin Svahn guidar oss i en historia om synlighet och osynlighet | Arga tillsammans: Kristofer Folkhammar och Johanne Lykke Holm har översatt Hun er vred av danska poeten Maja Lee Langvad |

Antal

Nummer 86, mars 2016: <Chaucer: textmakaren som grant translateur. Essä av Claes Wahlin | För en ny översättningskritik: Svenskans kritiker Viola Bao och frilanskritikern och bloggaren Björn Kohlström ger varsin reflektion av översättningskritikens vara och icke-vara |  MAO fortsätter kasta ljus på all världens världslitteraturforskningen, denna gång det svenska interdisciplinära forskningsprojektet Världslitteraturer: kosmopolitisk och vernakulär dynamik. Intervju med Paul Tenngart | Känslor i översättning. Peter Samuelsson om hur man bäst översätter "he wanted to cry" | Anna Lindberg slår huvudet mot och dyrkar Monika Rincks referensrika pladderpoesi | MAO fick ett brev från Walter Benjaminöversättaren Ulf Peter Hallberg | Svenskt översättarlexikon, recension, MAOs shibboleth m.m.>

Antal

Nummer 85, december 2015: Världslitteraturkritik: Den amerikanska litteraturforskaren Rebecca L. Walkowitz menar att dagens litteratur är "born translated". Vad menar hon? Jonathan Morén som har översatt Hassan Blasims novellsamling Irakisk kristus från arabiska recenserar Walkowitzs senaste bok. | Redaktionen för Svenskt översättarlexikon dyker ner i skatten av översättare och kommer upp med Irma Nordvang | åh Lana Turner vi älskar dig res dig upp – Jonas Brun ger camp estetiken plats i sin svenska översättning av Frank O'Hara |  Magdalena Sørensen guidar i Montreal | Jenny Tunedal, Julie Sten-Knudsen och ett hav som växer |  Otörstig >

Antal

Nummer 84, september 2015: <Världslitteratur är både ett växande forskningsfält och ett smart PR-trick för att sälja litteratur från andra länder än väst. Erik Falk och Daniel Gustafsson Pech presenterar i en essä världslitteraturens framväxande forskningsfält och den amerikanska litteraturforskaren Emily Apters performativa kritik av detsamma. |Fem band finlandssvensk modernism på tyska. John Swedenmark pratar med översättaren Klaus-Jürgen Liedtke | I den brittiske postdramatikern Martin Crimps pjäs Face to the Wall strösslas replikerna av uttrycket ”that’s it”. Men vad betyder that’s it? Kajsa Sundin närmar sig det oöversättbara i sin essä om Crimps kardanknut. | MAO intervjuar mottagaren av priset för Årets översättning: Örjan Sjögren. | Laura Mendez Edkvist jobbar på ÖC | Bokmässa |strålkropp>

Antal

Nummer 83, juni 2015: Essä av Kristoffer Leandoer: "Vem är en översättning av vem?" |Till det mångstämmigas försvar: Emi-Simone Zavall | Intervju med Jimmy Ginsby | Översättningshistoria: August Hagberg och Shakespeare | MAOs shibboleth

Antal

Nummer 82, mars 2015: Tema ”Översättning av samhällsvetenskap” | Immanuel Wallerstein: Det är lättare att göra en sociolog till översättare än att lära en översättare sociologi | Projektet Guidelines for the translation of social science texts presenteras av Annika Ruth Persson. | Årstidsskillnader inom EU, poängen med nyöversättningar, bokstäver som inte finns. | Meditation över ordet, bokstaven, fenomenet ”ö”.

Antal

Nummer 81, december 2014: Annika Bäckström högtidlighåller dagen när den tjuvasiske poeten Ajgi skulle ha fyllt 80 | Jan Stolpe presenterar det elaka kåseri som oförtjänt fläckade ner David Sprengels rykte som översättare | John Swedenmark diskuterar entelecheia, energeia och dynamis med en Aristotelesöversättare | Lexikon över det oöversättbara | Nyskriven kungadrapa på isländska och svenska | Och ordet som skärskådas är ”mångförslagen”!

Antal

Nummer 80, september 2014: Vi har översatt Lawrence Venutis essä ”Översättningar i undervisningen” från den nya antologin Translation Changes Everything. Om att synliggöra  översättningsstrategier i undervisning av ”world literature” | Översättningsforskaren Cecilia Alvstad kommenterar Venuti ur ett nordiskt perspektiv | Annanhet och bekräftelse: Jeana Jarlsbo har läst en ny fransk antologi om kvinnliga översättare. Läs om Jelinek och Yourcenar! | Vad är grejen med alla presensparticip i den svenska prosan? John Swedenmark andeskådar |

Antal

Nummer 79, juni 2014: Transfer fat: Johannes Göranssons amerikanska översättning av Aase Bergs diktsamling Forsla fett har blivit en succé inom den amerikanska gurleskpoesin. |  En poet inburad i översättningsakten. Essä av den indiska poeten, översättaren och miljöaktivisten Teji Grover. |  Östersjösirener från Medelhavet: Nicola Crocetti & Maria Frangouli skriver om sitt arbete med den ”oöversättbara” Kazantzakis på Översättarcentrum i Visby| Vi recenserar Lawrence Venutis nya essäsamling Translation changes everything.

Antal

Nummer 78, mars 2014: Vi har översatt den amerikanska översättaren och poeten Rosmarie Waldrops två essäer Demiurgens glädje och Oreducerbara skillnader. |  MAOs litterära agent: napolitanska författaren Valeria Parrella skriver om tre italienska pärlor som genast bör översättas till svenska. Av Parrella finns två romaner på svenska: Väntrum (2011) och Avskedsbrev (2012) i översättning av Ida Andersen och utgiven på Astor förlag. |  Kritik: Översättning, stil och lingvistiska metoder. Ny antologi recenseras av Alva Dahl.

Antal

Nummer 77, december 2013: Ur fotnoternas grotta – översättaren som litterär gestalt | ”Översättandets konst. Några fulländade regler” – Nabokov om en löjeväckande syssla | MAO intervjuar Rose-Marie Nielsen som översatt Alice Munro | När diktaren sätter över. Ulf Karl Olov Nilsson | 12+1 samtal med svenska översättare | MAOs shibboleth

Antal

Nummer 76, september 2013: Resa genom Öppen stad. Översättaren Erik MacQueen träffar Sverigeaktuelle författaren Teju Cole | Materialet i mina händer. Poeten Helena Boberg har översatt den iranska poeten Aida Amidi på en workshop i Teheran | Agent nummer 76: Aida Amidi om modern persisk litteratur |Tristes Pontiques. Från Ovidius till Marie Darrieussecq. Vi har låtit översätta Darrieussecqs eget förord till hennes översättningar av Ovidius exildikter och brev | Recension: Erik Andersson skriver om Nils Håkanssons avhandling Fönstret mot öster om översättning av rysk litteratur | MAOs shibboleth

Antal

Nummer 75: Mara Lee följer den kanadensiska författaren Anne Carsons textkonst i fallet, i rörelsen, i det erotiska verbet. | Anne Carson har översatt Sofokles, Euripides och Aischylos i volymen An Oresteia. Vi har översatt hennes förord till Elektra | MAOs litterära agent i Grekland! | Niklas Haga recenserar en översättning av Sapfo och Alkaios | Översättaren Jonas Rasmussen om brus och tröskelspråk i den danska poesin. | MAOs shibboleth

Antal

Nummer 74, mars 2013: Vad fyller de för funktion, Madame Bovarys oregerliga skiljetecken? Anders Bodegård följde Flauberts interpunktion till punkt och pricka i sin nyöversättning och skapade en fulländad maräng av semikolon. | Aldrig har frågan om interpunktion varit så brännande som i Adornos essä "Skiljetecken" från 1956, för första gången på svenska av Jim Jakobsson. | Dickinsonska streck. Om ett poetiskt skiljetecken, från handskrift till tryck, från 1800-talsengelska till Ann Jäderlundska. | Vi recenserar nya Skiljeteckensboken m.m.

Antal

Nummer 73, december 2012: Translatio - eller den kinesiska poesins skönhetsfläck: filosofen och sinologen Martin Svensson Ekström går till botten med metaforbegreppets ställning i den kinesiska antika poesin | Agent nr 73: kulturråd i Peking, Eva Ekeroth tipsar om den nya kinesiska litteraturen | Tema: Översättning och makt i en postkolonial värld. Édouard Glissant och rätten att vara opak | Kritik: Översättbarhet/ Translatability m.m.

Antal

Nummer 72, september 2012: Minne, landskap och en uppfordrande distinktion mellan fiction och non-fiction - den australiensiske författaren Gerald Murnanes ämnen ställer översättaren Peter Samuelsson inför ett dilemma: om författaren är synlig, bör också översättaren vara det? | Stora delar av Svetlana Aleksijevitj författarskap är på väg att ges ut i fullständiga utgåvor. MAO ställde några frågor till översättaren Kajsa Öberg Lindsten. | 30 år av translation studies. Ulla Ekblad-Forsgren lyssnar till pionjären Susan Bassnett.

Antal

Nummer 71, juni 2012: Ett samtal om textvrede - och vems är egentligen texten? Niklas Darke, Jenny Högström och Cecilia Hansson. | Vår agent i Polen: Zbigniew Kruszynski | Enkät: 21 litterära översättare tycker till om "hen".

Antal

Nummer 70, mars 2012: Författarens värsta läsare. MAO intervjuar Knausgård-översättaren Rebecca Alsberg. | Recension: Susanne Christensen läser John Swedenmarks bok Baklängesöversättning och andra texter. | Översättaren som gypsetter, maos shibboleth. 

Antal

Nummer 69, december 2011: Vad har dominerat översättningarna av Freud genom åren? Det litterära fältet eller det psykoanalytiska? Hur tänker en översättare av Freud idag? Ingrid Wikén Bonde är en av översättarna till Freuds samlade verk. | MAO:s litterära agent i Frankrike: Elena Balzamo. | Vi presenterar Gyrðir Elíasson: Nordiska rådets litteraturpristagare 2011 | MAO:s shibboleth m.m.

Antal

Nummer 68, september 2011. Essä: Mårten Westö om modersmålets tvång. Vart är det finlandssvenska språket på väg? | Krönika Alva Dahl | Agent nr 68 i Danmark! Författaren Lars Frost ger sina tre bästa tips på dansk litteratur | Ett torn av Annantid - och presens particip. Cecilia Hansson intervjuar Aimée Delblanc om mastodontöversättningen av Uwe Tellkamps tyska roman Tornet | Klingande materia: Yves Bonnefoy och poesiöversättning | maos shibboleth m.m.

Antal

Nummer 67, juni 2011: Debatt: språkregler och språkförnyelse. Carl G Liungman ser faror i att bryta språkets konventioner. | Schumannvansinne, eller att färdas i i en gul Talbot. Följ med Friederike Mayröckers översättare Ulla Ekblad-Forsgren på en resa i språk och hågkomster. | Intervju: Elisabeth Mansén nyöversätter Virginia Woolfs klassiska essä Ett eget rum för första gången sedan Jane Lundblads översättning från 1958. | Kritik: Litteratur i gränszonen - Transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv. Johanna Lindbladh recenserar. Med mera. Glad sommar!

Antal

Nummer 66, mars 2011: To smell a rat – den isländske författaren och översättaren Steinunn Sigurðardóttir om översättarens rytm och humor. | Språkblandarna, översättarna och Lawrence Venuti – Erik MacQueen undersöker möjligheter och fällor för en översättare med exempel från Nam Le, Junot Díaz och Miguel Syjuco. | Agent nr 66: brittiske författaren Adam Thirlwell ger förlag och översättare gyllene tips på ännu inte översatta engelska och amerikanska klassisker. | I höst kommer den egensinniga tyska poeten Nora Gomringer på svenska. Översättaren och poeten Cecilia Hansson ger oss insiderberättelsen.

Antal

Nummer 65, december 2010: Emily Dickinsons nya svenska kostym: 60 dikter samlade i Min flod flyter mot dig i översättning av Ann-Marie Vinde | Vilket översättartemperament har du? Fredrik Linde har kartlagt några översättares arbetsmetoder | Agent nr 65: Dubravka Ugresic tipsar om kroatisk litteratur | Jacques Gélat: Översättningens Eros.

Antal

Nummer 64, september 2010: Åtta anteckningar om översättaryrket. Olov Hyllienmark från Författares och litterära översättares internationella kongress, WALTIC i Istanbul, september 2010 | Lek på språkens ytor. Daniela Floman läser Yoko Tawadas essäsamling Talisman. Förvandlingar | Välkommen språkförbistring - adjö universell språkutopi, Jeana Jarlsbo läser ett omdiskuterat verk om översättningens framtid av François Ost. | Kasta dikt och fånga lyra | MAO gratulerar: Elsa Thulin-priset till Inger Johansson

Antal

Nummer 63, juni 2010: Allitterera mera: David Nessle drömmer och gör inköpslistor på James Ellroy-syntax i översättningen av Blood's a Rover | Tema sf och fantasy | Varför man bör hålla ögonen på östeuropeisk sf- och fantasy. Om den ryske sf-författaren Nick Perumov | Feminsten, taoisten, superfantasyförfattaren Ursula LeGuin | Queer översättning, buktaleri, metamorfoser. Om Angela Carter | Robert Jordan är snäll och ger lite anställningstrygghet | maos översättarkryss

Antal

Nummer 62, mars 2010: Det är titeln som gör det. Alva Dahl reflekterar över förbryllande, tankeväckande eller missvisande översättningar av bok- och filmtitlar | Isländska: en praktfull papegoja. En av Islands största författare, Steinunn Sigurðardóttir, lägger ut texten om ett litet språk men stort mysterium | 6 frågor om Författarförbundets publiceringstjänst Dejavu | På resa mot 12 Edmondstone Street. Meta Ottosson åkte till Australien och författaren David Malouf. Ut kom så småningom en översättning | MAO besöker förlaget Podium och pratar om översättning av minoritetsspråk som romani chib, samiska och jiddisch | MAOs shibboleth

Antal

Nummer 61, december 2009. I decenniets sista nummer slår vi till med följande: Niclas Hval, bl a översättare till Junot Díaz roman Oscar Waos korta förunderliga liv, berättar om sitt senaste projekt: översättningen av Valda verk av T.S Spivet, och kontakten med den nitiske tillika översättningsintresserade författaren Reif Larsen. | Slangspecial: till alla som inte vill göra bort sig med ett felplacerat fett eller grymt. MAOs Sofie Zettergren intervjuar Magnus Lässker, Lotta Riad och John Swedenmark. | Erik Andersson förbereder en vinteröversättning. | MAOs shibboleth, recensioner m.m.

Antal

Nummer 60, september 2009. Att översätta David Foster Wallace | Manga motströms: Simon Lundström översätter japanska serier | Förnyare och bevarare - Erik Andersson, Kerstin Gustafsson och Karl G. Fredriksson diskuterar plikter och friheter i översättning med Sofie Zettergren. God läsning!

Antal

Nummer 59, juni 2009. Agenten. Vår kvinna i Nya Zeeland. Författaren Linda Olsson ger oss en guidning i den nyazeeländska litteraturen. | Revolutionary road. Richard Yates roman är det svåraste översättaren Kerstin Gustafsson gett sig på. | Lars Kleberg vill göra översättaren synlig med www.oversattarlexikon.se | Niklas Darke ger yrkesrollen en omgång | Relationen svenskt-norskt: Som att stiga in i en Edward Hopper-tavla. | maos shibboleth mm |

Antal

Nummer 58, mars 2009. Enkät: Har du någon metod? Fyra erfarna översättare svarar | Mikael Nydahl recenserar en antologi som samlat Södertörns öppna föreläsningar under tio år: Konsten att översätta (red Lars Kleberg), en bok, ett rum, en institution för kunskap. | Enrique Servin Herrera tipsar om mayapoesi i Agenten. | Jeana Jarlsbo dyker ner i bokfloden av fransk översättningsteori och kommer upp med tre böcker. | maos shibboleth med Christine Bredenkamp. Botanisera i vårens första nummer!

Antal

Nummer 57, december 2008. Brevbattlen fortsätter: Lars Kleberg och Lars Erik Blomqvist brevväxlar om att översätta Gersjenzon & Ivanovs brevväxling | Agenten: författaren Manhal al-Sarraj tipsar förlag och översättare om den bästa syriska litteraturen | Essä: Mellan jag och hund. Poeten och översättaren Niclas Nilsson i språkfällan | Enkät: När är en översättning klar? MAO frågar fyra översättare.

Antal

Nummer 56, september 2008. Essä: Översättaren – Läsaren – Främlingen. En intrikat treenighet enligt filosofen Paul Ricoeur | Brev: Två översättare brevväxlar om att översätta Gersjenzon & Ivanovs brevväxling | Agenten: Norges sak är vår. Stig Sæterbakken tipsar om oöversatt norsk litteratur | Franskprofessorn och författaren Björn Larsson och hans egen franske översättare bet tag i äventyret Aniara | Jeana Jarlsbo, Lars Erik Blomqvist, Lars Kleberg, Moa-Lisa Björk.

Antal

Nummer 55, juni 2008. Essä: Svagt rosa färg. Teji Grover, indisk poet och konstnär har översatt Ann Jäderlund till hindi. Är det skrift? Är det poesi? | Den ivorianske författaren Ahmadou Kourouma spräckte den klassiska franskan. Är han så oöversättlig som det sägs? Jeana Jarlsbo undersöker. | Annika Bäckström om Gennadij Ajgis prosa - del 2. | Den tyske författaren Marcel Beyer är MAO:s litterära agent och tipsar om oumbärlig tysk litteratur. |

Antal

Nummer 54, mars 2008. Översättaren Annika Bäckström om Tjuvasjiern Gennadij Ajgi, aktuell i vår med en prosavolym på svenska | Översättarens guide till WALTIC | Tema Doris Lessing: MAO undersöker Lessinglitteraturen på svenska: Gräset sjunger och Martha | Skogsliv, flugfällor och drömmarnas lexikon: Fredrik Sjöberg läser Wandrille Micauxs Vilda växter. Blomsterordlista på fjorton språk | John Swedenmark ser framemot att bli gammal och syrlig när han läser Inte mer än en sida. Dagbok utan datum av Teddy Brunius | Litterära Agenten nr 54 dyker ner i den sjudande sydafrikanska och nigerianska litteraturen och kommer upp med tre tips.

Antal

Nummer 53, december 2007. Nyinrättad professur i Berlin: Frank Günther är världens första professor i översättningens poetik. Ulla Ekblad-Forsgren träffade honom | Agenten. Jonathan Morén tipsar om ny och gammal arabisk litteratur som borde översättas | Linda Schenck om i Erik Anderssons Översättarens anmärkningar | Läs ett utdrag ur Thomas Warburtons Efter 30 000 sidor.

Antal

Nummer 52, september 2007. Gunnar Ekelöf 100 år | Nya och gamla valfrändskaper: Peter Handberg om en kollega i forna Östtyskland. | Översättaren Ulrika Wallenström om W.G. Sebald i en intervju. | Fransköversättaren Kristina Ekelund sneglar åt fotbollens Zlatan för moralisk uppryckning. | Agenten: Tre litteraturtips från Centralamerika.

Antal

Nummer 51, juni 2007. Kärlek och självterapi. Olyckor och hemliga kanaler. Kyla. Is. Snö – Alla vägar leder till översättning. Intervju med polsköversättaren Beata Walczak-Larsson | Agent nr 51. Vem ska ta sig an alla skatter som gömmer sig i den nya finska prosan? Maria Antas ger tips till översättare och förlag | Kritik. Jörgen Gassilewski skriver om ett praktverk som illusterar en klassikeröversättandets guldålder: Texter från Sapfo till Strindberg | mao testar palindromen som översättningskonst | Dada är allt! Svenska tzaraister diktar | maos schibboleth, bokmässan mm

Antal

Nummer 50, mars 2007. Tema World English. Forskningsläget enligt professor Gunnel Melchers. | Agent nr 50 tipsar om udda amerikansk litteratur. | Aris Fioretos om påfåglar, flugor i bärnsten och att översätta med en främlings förtrogenhet. | Linda Schenck översätter Kerstin Ekman och undrar vad hon håller på med: Hur får man smak för mesost på engelska? | Hans-Jacob Nilsson om utsökta förvrängningar och äkta engelska hos Aleksandar Hemon och Jonathan Safran Foer. | Anders Bodegård, Ryszard Kapuscinski, John Swedenmark, med mera underbart.

Antal

Nummer 49, december 2006: Essä av Irina Sandomirskaja om översättarens explosiva ”mitt emellan-position”. Vem äter vem? Äter herren slaven? Äter översättningen originalet? För dig som alltid undrat vad antropofagismo betyder. | Lars Vargö pushar i Agenten för tre japanska verk som borde översättas – nu och noll att förlora. | Lars Krumlinde tar upp tråden från en artikel i blm 1965 om Lord Byrons Don Juan. | Och Tintin håller på att bli fräsch och fullständig, det har översättaren Björn Wahlberg sett till. Ett fullmatat julnummer! SLUTSÅLD

Antal

Nummer 48, september 2006. Den vitryska författaren Svetlana Aleksievitj, fristadsstipendiat i Göteborg tipsar om ny rysk litteratur i Agenten. | Vad måste bevaras, vad kan bytas ut, vad får tillföras vid poesiöversättning? Poeten och metrikexperten Augustin Mannerheim sammanfattar sin erfarenhet med färska exempel från dikter av Goethe och Celan. | Från norstedtska till svenska. Vem skriver ordboken? Johan Nilsson tar reda på hur man snickrar ihop bokmarknadens mest anonyma produkt. | maos schibboleth m.m. SLUTSÅLD

Antal

Nummer 47, juni 2006. Essä: Deformeringsmaskin genom monoglossin. Den amerikanske översättaren Johannes Göransson undervisar, driver förlag och tidskrift om svensk modernistisk poesi och samtidsdito. Här skriver han utlämnande om sina erfarenheter att översätta Ann Jäderlund och Aase Bergs poesi. | Eva Johansson recenserar Yvonne Lindqvists bok om översättning av fin- och fullitteratur. Vilka drivkrafter styr, vilka estetiska principer? | Vidare innehåller numret intervju, maos schibboleth och annan livsviktig information.

Antal

Nummer 46, mars 2006. Tema Kollektivet är ett geni! Stefan Helgesson berättar om Sydafrika, översättning och makt. Annika Ruth Persson, Mikael Nydahl och Kassem Hamadé släppte in främlingar på kammaren: läs om brobyggarna som arbetade kollektivt. | Yvonne Lindqvist är docent på TÖI och ger oss översättaryrkets viktigaste historiska hållpunkter under 1900-talets snåriga väg mot professionalisering. | En erfaren redaktör, Karl Nordlander, pratar ut! | Likaså gör den ambitiösa, redan hyfsat erfarna fransköversättaren Jenny Högström i en intervju. God kollektiv läsning!

Antal

Nummer 45, december 2005. Mailväxling mellan författarna och översättarna Aase Berg och Erik Andersson om hur det är att läsa sina egna texter i främmande språkdräkt: vad händer? Vinster och förluster. | Nobelprisspecial: Aimée Delblanc om sin översättning av Elfriede Jelineks roman Glupsk och Magnus Hedlund om Harold Pinters dramatik. | Mera: John Swedenmark kastar ut en flaskpost till sina kollegor, däri finner vi startpunkten för en ny översättningsteknik för poesi: baklängesmetoden. Mycket nöje!

Antal

Nummer 44, september 2005. Här kommer Med andra ord i helt ny superfin kostym, nytt papper och med ny lay-out! | Tema: översättningskritik, genomlysning av Madeleine Gustafsson och Malte Persson. | Mikael Nydahl har skrivit en vacker essä om den litauiske poeten Sigitas Parulskis. | Anna Strandberg reflekterar över perspektivskiften i liv och text – med utgångspunkt i Mircea Cartarescus roman Orbitor. vänster vinge | Erik Andersson recenserar alldeles färska svenska språkregler. SLUTSÅLD

Antal

Nummer 43, juni 2005: Jan Arnald om den tyska författaren Marcel Beyers poesi, i Sverige mest känd för sina romaner. | Ann-Marie Vinde går till botten med två översättningar av Sylvia Plath, en ny av poeten och Lyrikvännenredaktören Jenny Tunedal och den klassiska av Siv Arb. | Clarice Lispector-översättaren Örjan Sjögren förfäktar idén om översättarens uppgift som introduktör av utländsk litteratur, presentation också av ett nytt förlag som ger ut ny litteratur från Brasilien och spanskspråkiga latinamerika: förlaget Boca.

Antal

Nummer 42, mars 2005, har tema Barn & ungdom. Marianne Mattsson intervjuar Lennart Hellsing. Catharina Wrååk, förläggare på Bonnier Carlsen berättar om utgivning av ungdomsböcker, bl a verk av hög kvalitet från Australien. Johan Nilsson skriver om Fem böckerna fångade i gamla sjuttiotalsöversättningar. Ulla Rhedin berättar om bilderbokens hemlighet. Läs också om akademisk översättningsteori och historien om Kalle Anka i Sverige!

Antal

Nummer 41, december 2004, rymmer Marianne Mattssons intervju med Jelinek-översättaren Margaretha Holmqvist, Bengt Bergs "Vykort från Korsika", Inge Knutssons berättelse om ett magiskt möte i Östersjön, ytterligare en Jelinek-översättare: dramaturgen Magnus Lindman, terminologen Henrik Nilssons redogörelse för blåklockor och hemsidor, Jonas Ellerströms funderingar över nyttan med översättningar, Eva M Ålanders Göteborgspärlor och Anna Strandbergs "Papegojsjuka".

Antal

Nummer 40, september 2004, har temarubriken Översättningens politik. Hur verkar det politiska i översättaryrket? Barnboksarbetaren Katarina Kuick, Kommittén för svenska språket, Gunnar Lemhagen på TÖI, "översättningsambassadören" Ulla Ekblad-Forsgren, Karavan-redaktören Birgitta Wallin, Författarförbundets översättarordförande Inger Johansson och översättarna John Swedenmark, Öjevind Lång och Mikael Wirth ger sin syn på saken. SLUTSÅLD

Antal

Nummer 39, juni 2004, innehåller Ingar Gadds funderingar om den svenska titeln på Anna Gavaldas roman "Je l'amais", en inblick i Margareta Wentz Edgardhs facklitterära verkstad, Birgitta Almqvists reflexioner över en roman av PD James, Ulla Ekblad-Forsgrens rapport från ett lyckat svensk-tyskt litterärt möte, Peter Törnqvists plötsliga tröstlöshet inför förlagskontrakten och John Hedbergs utredning av hur fel det kan bli när man översätter ett kristet gudsbegrepp.

Antal

Nummer 38, mars 2004. I detta nummer får man bland annat veta hur man handskas med kontinuiteten när man översätter fantasyböcker (Lena Karlin om Robin Hood), hur svensk språkvård har utvecklats från biskop Brask till Sture Allén (Gun-Britt Sundström om Svenska Språknämnden), hur en av Sveriges mest kända översättare ser på sitt arbete (Marianne Mattsson om Anders Bodegård), vad "blue-tailed lizard" heter på svenska (Marianne Kristoffersson om facklitterär översättning), vem som är förra årets Nobelpristagares man i provinsen (Ann-Marie Vinde om JM Coetzees Nobelföreläsning) och vilka författare man läser i ett av våra grannländer (Mikael Wirth om littauisk litteratur).

Antal

Nummer 37, december 2003, blandar texter om skräcklitteratur (Kristoffer Leandoer om Neil Gaiman) och fantasyparodier (Lena Karlin om Härsken på ringen) med artiklar om undertextning (Agneta Wirberg om frilansares villkor; Anne-Li Lindqvist Mooe om den animerade TV-serien Corto Maltese). Dessutom boktips från Öjevind Lång och Thomas Grundberg samt funderingar kring återväxten i översättaryrket av Ulla Ekblad-Forsgren.

Antal

Nummer 36, september 2003. Tema nyöversättning! Sture Pyk skriver om en Hamlet utan en massa skräp i vrårna, Jonas Ellerström om att översätta Rimbaud och T.S. Eliot en gång till, Jens Nordenhök om att ge Cervantes "en ny men inte ny" röst på svenska, Gun-Britt Sundström om att förstöra gamla fina formuleringar, Thomas Warburton om att få en andra chans, Kerstin Gustafsson om översättaren som illusionist, Bengt Ellenberger om översättningars bäst-före-datum och Erik Andersson om hur man (inte) förvaltar sina femton minuter i rampljuset. Ett måste i varje översättares tidskriftssamlare.

Antal

Nummer 35, juni 2003, innehåller bl.a. en artikel av Daiva Puodziukaite och Michael Wirth om Pasternaks översättningsarbete. Ulla Ekblad-Forsgren berättar en solskenshistoria och låter oss ta del av sitt arbete med en av Friedrike Mayröckers dikter. Monica Scheer intervjuar en livs levande tolk, och Öjevind Lång funderar kring amerikanska ortnamn.

Antal

Nummer 34, mars 2003, innehåller bl.a. artiklar av Tore Wretö, som skriver om de praktiska komplikationer det innebär att översätta när man inte kan se, Ann-Marie Vinde som jämfört olika översättningar av Harry Martinsons Nässlorna blomma, och Ulla Ekblad-Forsgren, som rapporterar från ett svensk-tyskt översättarseminarium i Berlin.

Antal

Nummer 33, december 2002, är ett temanummer om poesiöversättning/poesitolkning. I detta extratjocka nummer hittar du artiklar av bl.a. Gunnar Harding, Marie Lundquist, Anders Bodegård och Jonas Ellerström.

Antal

Nummer 32, september 2002, inleds med en artikel av Hanna Axén, ÖC:s nya ordförande, som vill bryta nya marker för översättarna. Öjevind Lång kåserar vilt kring språkets dynamik, Yvonne Blank rapporterar från Lunnevad, Michael Wirth berättar hur man gör en ordbok och Ann-Marie Vinde skriver om översättarutbildningar under utveckling.

Antal

Nummer 31, juni 2002, handlar bland annat om kända och okända upphovsmän , om nya nejder och nya namn... I detta nummer avtackas även Jimmy Hofsö, Ö:s ordförande sen flera år tillbaka, och denne tackar även för sig.

Antal

Nummer 30, mars 2002, innehåller bl.a. artiklar om Mästerdetektiven Kalle Blomkvist, Ohlmarks översättning av Tolkien och "oversettelse og anmelderi". Slutsåld

Antal

Nummer 29, december 2001, låter översättaren synas! Bland annat rapporterar Aimée Delblanc från utdelningen av Elsa Thulins översättarpris, Rose-Marie Nielsen berättar om sina resor i sällskap med V.S. Naipaul, Lars W Freij skriver om arbetet med Musils Mannen utan egenskaper och Gun-Britt Sundström reder ut trassel med bibelcitat.

Antal

Nummer 28, oktober 2001, är ett extra tjockt höstnummer fyllt av plattyska arboretum, nya språk, metaforer, gång och språng, linjer, mässor prickar och streck, märkta ord och mycket annat.

Antal

Nummer 27, juni 2001, handlar bland annat om vägar. Öjevind Lång berättar om majsens väg till mognad, och han ger sig även ut på en spatsertur i språket. Att översätta är en väg till mognad, är rubriken på Gunnar Lundins artikel och Hans Magnusson skriver om resan till Europäisches Ûbersetzerkollegium i Straelen.

Antal

Nummer 26, mars 2001, har som tema Översättarcentrum i dag, i morgon och i övermorgon. Jimmy Hofsö berättar om registeruppdateringar och förändringar på kansliet. Eva M Ålander rapporterar om en lyckad kulturafton. Lotta Riad talar om vem hon är. Alf Galfvensjö tar en båttripp till framtiden. Dessutom tittar vi in i huvudet på en beställare, och presenterar statistik.

Antal

Nummer 25, december 2000, har som sitt ämne språkets förändringar. Öjevind Lång håller snabbkurs i amerikansk rapparslang, som bidragit med många nya ord och uttryck de senaste åren. Hur ordböckerna och litteraturen speglar de pågående förvandlingarna får du veta i recensionsavdelningen, som tar sig an Nyordsboken, senaste upplagan av Norstedts Stora och en antologi med nya tyska författare. Och Per Svenson berättar historien om hur kronprins Gustaf Adolf bar sig åt för att skaffa sig ett nytt jag.

Antal

Nummer 24, september 2000, är tillägnat översättaren Joan Tate som gick bort tidigare under året. Inger Johansson och Anna Paterson porträtterar en vän och kollega. För övrigt: Hur ska man förhålla sig till översättning av barnböcker? Öjevind Lång ordinerar ordkaskader i stället för medicin. Och Per Svenson skriver om Gianni Versace, som översatte Kalabriens solsken i gnistrande klänningsliv.

Antal

Nummer 23, juli 2000, tar upp frågan i vilken utsträckning översättaren själv är författare. Boel Unnerstad besöker ett Kerstin Ekman-seminarium, Ulla Ekblad-Forsgren skriver om samtida tysk litteratur och Sven-Erik Täckmark reflekterar över vad man egentligen översätter. Vidare: Per Svenson skådar ljuset hos tre målare, Erik Andersson besöker Ikea, insändare, rapporter, kallelser... Årets hittills tjockaste nummer.

Antal
Med andra ord – Årets kulturtidskrift 2013!

Läs Sveriges enda specialiserade tidskrift om litterär översättning. Det 91:e numret av Med andra ord kommer ut i juni 2017. Läs mer här!