SÖK ÖVERSÄTTARE
Fritext
Översätter från
till


MAO nr 108, september 2021

 

 

I detta nummer

 

Att föra Murakami till världen – Elin Svahn har läst en bok om lanseringen av Haruki Murakami i USA. En historia om hur översättare och redaktörer gjorde allt för att amerikanerna inte skulle sluta läsa |  

 

Klåfingrig, slarvig eller ofelbar – redaktören Johan Söderbäck svarar på redaktörskritiken och lyfter frågan om vad en bra redaktör egentligen gör för en översättning |

 

Med Shakespeares sonetter, tonårens körsång och ett piano i bagaget antog Eva Ström utmaningen att översätta Wagners operalibretto Tristan och Isolde|

 

Översättningskritik: Malte Perssons Rilke-dikter blir självständiga diktverk på svenska och gör samtidigt originalets motsägelser rättvisa, menar John Swedenmark |

 

MAO recenserar Alva Dahls biografi om Gunnel Vallquist |

 

Läs numrets ledare här.

 

 

Antal

I MAO nr 108


"Alltså: En noggrann redaktör riskerar att uppfattas som en ”rookie” (Swedenmarks benämning) som stör översättarens flow, medan ”otillräcklig redaktörshjälp” (Foultier) släpper igenom stilistiska tveksamheter. Swedenmarks drömredaktör, i sin tur, anmärker bara på ”det som är tokigt”. Redaktören är klåfingrig, slarvig – eller ofelbar. 

     Problemet med det här är inte enskilda förlagsredaktörers eventuellt sårade yrkesstolthet, utan synen på vad en redaktörsläsning är. Ta paradexemplet i Foultiers artikel: hur en översättare valt ”prick prick prick” för engelskans ”dot dot dot”, istället för som kritikern föreslår ”punkt punkt punkt”. Stil eller tokighet? Foultier visar att det inte är självklart. Så om vi för enkelhets skull antar att översättarens ursprungliga val passerat utan markering från redaktören: Var redaktören då lyhörd eller lomhörd?"

Johan Söderbäck

svarar på redaktörskritiken