Hieronymus och cyborglejonet

AI-genererad bild av översättarhelgonet Hieronymus.

Bibelöversättaren Hieronymus är översättarnas skyddshelgon och den 30 september är internationella översättardagen, även kallad Hieronymusdagen. ÖC uppmärksammar den med en nyskriven text om artificiell intelligens och översättning av Elin Pirttimaa Rosén, litterär översättare och ledamot i Översättarcentrums styrelse.

Den 30 september är det Hieronymusdagen, uppkallad efter översättarnas skyddshelgon. Enligt legenden plockade bibelöversättaren Hieronymus en tagg ur ett lejons tass, och fick det därefter att tjäna honom genom att vakta hans åsna. Jag vill anknyta till den text som publicerades samma datum för ett år sedan, undertecknad John Swedenmark: En översättare är ett lejon som vaktar en åsna – kännetecknad av obegränsad kraft och frivillig underordning.

I de flesta översättarsammanhang pratas det nu om generativ artificiell intelligens. Alltså den typen som skapar ”nya” texter, bilder och ljud utifrån material som dammsugits från nätet. Lagligt eller ej, det verkar ännu oklart. Själva vd:n för Microsofts AI-avdelning, Mustafa Suleyman, säger i en intervju att det sedan 1990-talet ingår i det sociala kontraktet att material som ligger öppet på nätet är fritt att kopiera och använda, och ignorerar därmed all existerande lagstiftning som rör upphovsrätt.

*

Jag vill bygga vidare på Swedenmarks liknelse om helgonet, lejonet och åsnan. Sedan den generativa artificiella intelligensens intåg på bred front har Hieronymus översättarlejon blivit ett cyborglejon, flyttat till Silicon Valley och fått jobb i techbranschen.

Här hemma har bokförlagen problem. Folk läser inte längre, volymerna krymper, allt färre böcker översätts och unga föredrar engelska. Men så dyker ett amerikanskt techbolag upp och utmålar sig som den nya Hieronymus: ett översättarhelgon version 2.0. Han är i full färd med att tämja cyborglejonet – översättarmaskinen – och behöver bara plocka några taggar först. Snart är cyborglejonet redo att vakta all världens åsnor, som gnäggar på all världens språk.

Hieronymus 2.0 säger sig nämligen kunna hjälpa bokförlagen att spara både tid och pengar med sitt nästan färdigdresserade cyborglejon. ”Intressant”, säger bokförlagen, ”kan det här vara vår räddning?”

I stället för att vända sig med problemen till de gamla översättarlejonen – som har litterär expertkunskap och trots allt relativt låga driftskostnader – slår bokförlagen upp dörrarna för Silicon Valley. Det är nog ändå bäst att prova den nya lösningen, tycker bokförlagen. Cyborglejonet kan säkert få åsnorna att gnägga även på svenska.

Här hemma får de yngre, aspirerande översättarna nöja sig med att borsta åsnan, det vill säga putsa AI-språket. Till ett lägre arvode, naturligtvis. Grovjobbet görs ju av cyborglejonet! De mer erfarna översättarlejonen har också börjat märka att de får allt färre uppdrag, eftersom bokförlagen i allt större utsträckning har börjat vända sig till det nya helgonet.

Men cyborglejonet visar sig vara dåligt på idiomatisk svenska. De gamla lejonen börjar ropa att Hieronymus 2.0 bara har fyra fingrar på ena handen och inte verkar kunna skilja på de och dem. Plötsligt har åsnorna, trots all borstning, fått klor istället för hovar.

*

Cyborglejonet i Silicon Valley ska också visa sig vara väldigt hungrigt. Ja, så vrålhungrigt att det snart kommer att kräva lika mycket energi som ett mindre i-land för att fungera. ”Det löser sig”, säger Hieronymus 2.0 och ansluter sig till kärnkraftslobbyn.

För att cyborglejonet ska växa sig stort och starkt har Hieronymus 2.0 redan matat det med mängder av text – så kallad träningsdata – och cyborglejonet slukar allt glupskt. ”Oroa er inte”, säger Hieronymus 2.0. ”Cyborglejonet blir bättre ju mer det får att äta.”

*

”Det är fantastiskt att det nya cyborglejonet kan läsa alla böcker som finns”, säger en förlagschef. ”Det borde betyda att det snart kan översätta mycket bättre än de gamla lejonen.”

”Men vänta”, säger de gamla lejonen, ”hör ni inte att åsnorna gnäggar med stark angloamerikansk brytning? Och vad händer med vår upphovsrätt?” Det är det ingen som vet, för cyborglejonet slukade just en Nobelpristagares livsverk till lunch, inklusive alla översättningar.

”Ni gamla lejon måste anamma den nya verkligheten”, säger en publicistiskt ansvarig, och märker inte att cyborglejonet till efterrätt glufsar i sig förlagets hela backlist ända tillbaka till 1995.

”Duktigt cyborglejon”, berömmer Hieronymus 2.0.

*

Faktum är att cyborglejonet aldrig blir mätt. Det kan faktiskt tugga i sig alla texter som finns – alla böcker – men det gör inte lejonet klokare, för det är trots allt bara en AI-robot och inte något riktigt lejon. Och bara för att AI-lejonet har slukat en massa böcker betyder det inte att böckerna har blivit lästa. Det är nämligen skillnad på att tugga och att tänka.

Så trots att cyborglejonet äter texter på alla språk är det fortfarande uruselt på att hitta det perfekta idiomatiska uttrycket, den lagom grova svordomen och det smidigaste rimmet. Allt sådant som kan få ett gammalt översättarlejon att sitta uppe halva natten och le lite för sig själv när hon slutligen träffar rätt.

Och trots hotet från det rytande cyborglejonet kämpar de gamla lejonen fortfarande på – de vet ju att de till skillnad från cyberlejonet besitter ett förstånd som en robot inte kan äta. De klarar sig, så länge de har sin kunskap, lite sparpengar, kaffe och en chokladbit då och då.

”Duktigt lejon”, berömmer översättaren sig själv och släcker skrivbordslampan.

Elin Pirttimaa Rosén
30 september 2024