Hur översätter vi till en dialekt som inte finns?

Att översätta är att leta motsvarigheter mellan olika språk. Men finns det någon motsvarighet till en dialekt? Kan man verkligen prata bayerska på svenska eller västgötska på franska, eller ägnar sig översättaren i själva verket åt att skapa en illusion av något som inte existerar på målspråket?

Välkomna till ett samtal om dialekt, sociolekt, tillhörighet och illusioner!

Sofia Nordin Fischer har översatt Zora Neale Hurstons amerikanska klassiker De vände sina blickar mot Gud (nominerad till Arets översättning 2026), som i stora delar är skriven på svart amerikanska som den talades under tidigt 1900-tal.

Jonas Rasmussen har översatt Oliver Lovrenskis succébok När vi var yngre, skriven på så kallad kebabnorsk, ett sätt att prata som har många likheter med vår ortensvenska. Böckerna är skrivna på olika originalspråk med nästan 100 års mellanrum men bär ändå på oväntade likheter. Tack vare Sofia och Jonas arbete kan vi nu ta del av dessa båda verk på en svenska som går utanför mallen men samtidigt känns fullständigt trovärdig.

Samtalet leds av författaren och översättaren Erik Andersson, bokaktuell västgötavandrare och ordekvilibrist som bland annat har gett oss hyllade svenskspråkiga illusioner av Tolkien och James Joyce.